Nacka Skoglund, egentligen Karl Lennart Skoglund, var vänsterytterns med smeknamnet “den vajande majskolven” som gick från kvarterslaget BK Stjärnan på Södermalm till att bli en av svensk fotbolls mest namnkunniga proffs i Italien. Han föddes den 24 december 1929 i Katarina församling i Stockholm, slog igenom i Hammarby IF och AIK, tog VM-brons med landslaget 1950 och VM-silver 1958, och blev under nio säsonger i Inter en firad stjärna i italienska Serie A. Nacka Skoglund avled den 8 juli 1975, 45 år gammal, och är sedan 2006 invald som medlem nummer 24 i Svensk fotbolls Hall of Fame.
Vem var Nacka Skoglund?
Karl Lennart “Nacka” Skoglund föddes på Allmänna barnbördshuset på julafton 1929 och växte upp på Katarina Bangata 42 på Södermalm, som mellanson till kommunalarbetaren Josef Skoglund och hembiträdet Linnea Bremberg. Bröderna Georg och Karl-Ewert spelade också fotboll i Hammarby, och grannpojken Kurt Kjellström växte upp i samma trappuppgång. Ursprunget till smeknamnet är omtvistat: en teori säger att han fick det redan som åttaåring eftersom han alltid hängde med storebror Georg till Finnboda varv i Nacka för att se honom träna, en annan att fadern under en period arbetade som trädgårdsmästare i just Nacka. Skoglund var kortvuxen för en elitspelare, 170 centimeter, men kompenserade med teknik, vänsterfotens skruv och en scenkänsla som gjorde honom till Södermalms egen folkhjälte långt innan proffskarriären i Italien.
Genombrottet: BK Stjärnan, Hammarby och AIK
Skoglund inledde fotbollskarriären i kvarterslaget BK Stjärnan 1943 och gick redan året efter till Hammarby IF, där han debuterade i A-laget som 16-åring 1946. Eftersom Hammarby vid den tiden spelade i division III fick den allsvenska debuten vänta, och 1949 värvades han i stället till AIK, en av landets ekonomiskt starkaste föreningar. Enligt uppgifter som aldrig helt kunnat beläggas begärde Skoglund 1 000 kronor i övergångspengar och en skräddarsydd kostym, pengar som i den strikta amatöridrottens tid formellt var förbjudna. I AIK blev det bara fem allsvenska matcher innan proffslivet i Italien tog vid, men han hann vinna Svenska cupen med klubben sommaren 1950.
Pressens lag och VM-brons i Brasilien 1950
Det stora genombrottet kom den 18 maj 1950, då Skoglund fick chansen i Pressens lag mot landslaget på Råsunda sedan Ivar Eidefjäll lämnat återbud. Han gjorde två mål och en målgivande passning i en 3–1-seger, och blev kort därefter uttagen till VM i fotboll 1950 i Brasilien, där Sverige tog brons. I den svenska segermatchen mot Italien fick han smeknamnet “den vajande majskolven” för sin karakteristiska dribbelstil, men en konflikt med lagledaren Putte Kock om uppförande gjorde att han petades i de två sista gruppmatcherna mot Uruguay och Spanien.
VM-silver 1958 och landslagskarriären
Åtta år senare var Skoglund tillbaka i landslaget för VM på hemmaplan i Sverige 1958, där han utsågs till turneringens bästa vänsterytter i det lag som tog silver efter finalförlust mot Brasilien och Pelé. Hans enda landslagsmål gjordes i den historiska semifinalen mot Västtyskland, då han kvitterade till 1–1 i en match Sverige till slut vann med 3–1. Eftersom han var proffs i Italien fick han därefter inte spela fler landskamper förrän 1964, då Svenska fotbollförbundet släppte in proffsspelare igen. Totalt blev det elva landskamper och ett mål mellan 1950 och 1964.
Nio år i Inter och proffskarriären i Italien
Redan hösten 1950 gjorde Skoglund proffsdebut i italienska Inter, och han imponerade direkt med två mål mot AC Milan i sin första match. I Inter blev han under nio säsonger, 1950–1959, en av lagets stora publikfavoriter och vann det italienska mästerskapet både 1953 och 1954. Han skrev under den här perioden också sina memoarer, “En miljon för en klackspark”, utgivna 1956. I Milano gifte han sig 1952 med italienska Giuseppa “Nuccia” Zirelli, och paret fick sönerna Evert och Giorgio, som båda själva blev fotbollsproffs i Italien. Efter Inter fortsatte karriären i UC Sampdoria i Genua 1959–1962 och i Palermo på Sicilien 1962–1963, där han dock aldrig kom till sin rätt och gjorde bara sex matcher utan mål.
Hemkomsten till Hammarby och sista åren som spelare
1964 flyttade Skoglund hem till Södermalm och Hammarby igen, nu i division II, och gjorde mål direkt i comebackmatchen mot Karlstad BK genom att skruva in en hörna. Publiken strömmade till, med rekordsiffror som 24 299 åskådare i kvalmatchen mot GIF Sundsvall, men formen svajade och 1965 blev det bara tolv allsvenska matcher. Under sin sista säsong i klubben tränade Skoglund ofta med den unge målvakten Ronnie Hellström, som senare själv blev landslagets storhet i tyska Bundesliga, genom att skjuta skott på honom efter ordinarie träning. Sista matchen i Hammarbytröjan spelades i augusti 1967, och 1968 sålde klubben honom vidare till Kärrtorps IK i division IV, dit karriären till sist ebbade ut.
Nacka Skoglunds död 1975
Under sina sista år levde Skoglund utblottad och kämpade med alkohol- och tablettmissbruk sedan den aktiva karriären tagit slut, utan det sociala skyddsnät en professionell idrottsstjärna skulle fått i dag. Han bodde ensam kvar i lägenheten på Katarina Bangata 42, samma adress han växt upp på, och hittades död där i juli 1975, 45 år gammal. Ett par tusen sörjande tog sig till hans begravning på Skogskyrkogården, ett bevis på hur djupt “Nacka” satt förankrad i Södermalms och Hammarbys hjärtan trots det tragiska slutet.
Familjen Skoglund
Fotbollstalangen låg i släkten: storebror Georg spelade i näst högsta serien och lillebror Karl-Ewert gjorde över 130 allsvenska matcher för Hammarby samt en landskamp. Söner till Nacka Skoglund, Evert och Giorgio, växte upp i Italien och blev själva fotbollsproffs i klubbar som Internazionale, Lecce och AC Milan. Den tredje sonen, Peter, stannade i Stockholm och är far till den tidigare landslagsspelaren i ishockey Jimmie Ölvestad, ännu en gren på familjens idrottsträd.
Eftermäle: Hall of Fame och Nackas hörna
Utanför huset på Katarina Bangata står sedan 1984 minnesmärket “Vi ses vid målet” av konstnären Olle Adrin, och platsen fick 2001 det officiella namnet Nackas hörna. Varje julafton, hans födelsedag, samlas medlemmar av sällskapet Nackas vänner för att hedra minnet. 1958 utsågs han till Stor grabb inom svensk fotboll, och 2006 valdes han in som medlem nummer 24 i Svensk fotbolls Hall of Fame. När Dagens Nyheter 2014 rankade de 150 främsta svenska idrottarna genom tiderna hamnade han på plats 71, och 2017 röstades han fram som Stockholms bästa fotbollsspelare genom tiderna av P4 Stockholms lyssnare. Bland andra svenska landslagslegender från samma guldålder finns även anfallaren Gunnar Nordahl, som liksom Skoglund byggde en stor del av sitt rykte som proffs i Italien.
Meriter i sammanfattning
| Kategori | Merit |
|---|---|
| Klubbar | BK Stjärnan, Hammarby IF, AIK, Inter (1950–59), Sampdoria (1959–62), Palermo (1962–63), Hammarby IF (1964–67), Kärrtorps IK |
| I Italien | Italiensk mästare 1953 och 1954 med Inter, 324 ligamatcher och 70 mål totalt |
| Landslaget | 11 A-landskamper, 1 mål, VM-brons 1950, VM-silver 1958, bästa vänsterytter i VM 1958 |
| Individuellt | Stor Grabb 1958, Svensk fotbolls Hall of Fame 2006 (medlem nr 24) |
| Eftermäle | Minnesmärket “Vi ses vid målet” och Nackas hörna på Katarina Bangata, Stockholm |
Källor: Wikipedia, Svenskt biografiskt lexikon, AIK-stats.
Bild: Aftonbladet / Wikimedia Commons, public domain.
Vanliga frågor
- Vem var Nacka Skoglund?
- Nacka Skoglund, egentligen Karl Lennart Skoglund, var en svensk vänsterytter född 1929 i Stockholm som blev Hammarby IF:s och AIK:s stjärna innan han 1950 blev proffs i italienska Inter, där han spelade i nio säsonger och vann två italienska mästerskap.
- Varför kallades han Nacka?
- Smeknamnets ursprung är omtvistat. En teori säger att han fick det redan som åttaåring eftersom han alltid följde med sin bror till Finnboda varv i Nacka för att titta på fotbollsträning, en annan att fadern under en period arbetade som trädgårdsmästare i Nacka.
- Hur dog Nacka Skoglund?
- Nacka Skoglund hittades död i sin lägenhet på Katarina Bangata 42 i Stockholm i juli 1975, 45 år gammal. Han hade under sina sista år levt utblottad och kämpat med alkohol- och tablettmissbruk sedan fotbollskarriären tog slut.
- Vilka klubbar spelade Nacka Skoglund för?
- Han började i kvarterslaget BK Stjärnan, slog igenom i Hammarby IF och AIK, blev sedan proffs i italienska Inter (1950–1959), UC Sampdoria (1959–1962) och Palermo (1962–1963), innan han avslutade karriären i Hammarby IF och till sist Kärrtorps IK.
